karinemigrerar.blogg.se

Återigen en helg på annan plats, denna gång London. Tord och jag var där tillsammans med vänner från teknis för att besöka Chelsea flower show, gå på musikal (Les miserables) och uppleva afternoon tea på Savoy. Det var hur trevligt som helst allting, förutom skränande tyska fotbollsfans i lederhosen som skulle se Champions leauge final.

 

Jag blev fascinerad av London på ett annat sätt än förut. Det var så uppsluppet med tonåringar klädda i kul kläder, sjungande och spelande musiker i tunnelbanan, diverse artister på gatorna och ett stort folkvimmel. Det var också roligt att se de traditionella gamla byggnaderna och mötas av artiga expediter och trevliga biljettkontrollanter på flower show t ex. Basel är lite stelt även om det är mycket internationellt.

 

Vi hann med lite shopping också, gummistövlarna behövdes med en gång för det öste ner på fredagen. Och så gick vi på en konstutställning där de visade Hermessjalar och hur de tillverkas.

 

Vackraste trädgården på Chelsea flower show: Reumatikerförbundets bidrag med en underbar, naturlig rabatt. Såg så där lagom slarvig ut fast den var säkert supergenomtänkt. Tyvärr missade jag att fota den, men några andra fina arrangemang kan ni se.

 

Mest gripande sången (för mig) på musikalen: On my own

 

Godaste snitten på afternoon tea: Gurka med kummin

 

Bästa staden i hela världen: Stockholm

 

 

 

 

 

 

 

 

 

--- åkte jag från Basel till Stockholm.

 

I Schweiz blommar syrenerna, men jag har saknat doften av hägg. Jag frågade en av bridgetanterna en kväll om det inte finns hägg här, och hon hade inte sett det under sina 25 år i alla fall. Därför blev jag extra glad när jag kom hem till Bromma sent i fredagskväll och möttes av den ljuvliga doften från trädet på tomten.

 

Så i år har jag upplevt våren baklänges. Först vitsippor och sen blåsippor. Först tulpaner och sen påskliljor. Och som sagt, först syren och sedan hägg. 

 

I stockholm träffade jag några goda vänner från AstraZeneca, det var supertrevligt som vanligt. Lite trevande i början, men sen kom vi igång som vi brukar med både skratt och allvarligt prat. Jag hoppas vi kommer ses snart igen.

 

Jag träffade också Lisa som var i Basel och hälsade på i vintras. Hon är den som bäst förstått hur jobbigt jag tyckt allting varit, fast allting egentligen är så bra. Underligt nog så var jag inte lika ledsen när det var Ok att vara det. Tack Lisa för din känsliga coachning.

 

En annan bra sak är att Tord och jag har fattat beslut om att inte fatta något beslut. Vi har beslutsstopp (och diskussionsstopp i ämnet framtiden) tills det har gått två år. Det känns skönt, vi kan fokusera på att leva här och nu och göra det bästa av det. Jag är helt klart i acceptansfas.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

   

 

 

 

 

Den här helgen, Kristi himmelfärd, var vi lediga från jobbet torsdag-söndag.

 

På fredagen tog Tord och jag tåg till Colmar där vi tog in på hotell och lånade cyklar av en kollega. Vi cyklade till Alsace-området och besökte mysiga medeltidsbyar samt provade viner gjorda på Muscat, Gewurztraminer, Riesling och Pinot Gris bla. Vi testade också Cremant, ett mousserande vin. Det var jättefina cykelvägar och underbart vacker natur med Vosgesbergen  runt omkring oss och vindruvsodlingarna på sluttningarna.

 

 

 

I Ribauvillé såg vi ett storkpar uppe på en takås:

 

 

 

Vi stannade till i Turckheim för att äta lunch. Jag beställde "Herong" och blev förvånad över att få inlagd sill och gravad strömming med potatis i Frankrike. Nästa dag åt vi korv och surkål. Det är verkligen en blandning av sött och salt, jag menar tyskt och franskt i det här området. 

 

Det är lite fantastiskt ändå att bo här i Basel och kunna göra utflykter som dessa. 

 

 

 

 

 

Våren var härlig bara en dag, när jag bloggade förra gången, sedan dess har det varit kallt och regnigt.I alla fall inte snö, en bil var istället övertäckt av magnoliablad.

 

Ja, vad har annars hänt? Förra helgen var jag i stockholm och firade Kristina som fyllt år och ordnade Gilleträff till minne av älskade mormor dagen efter. Det var jättetrevligt att träffa familjen och släkten.

 

Senaste helgen var Tord här i Basel och vi bjöd ett svenskt par på middag. De har bott här i 6 år och trivs bra. Fast de känner sig inte som Schweizare, det gör man nog aldrig. De läser svenska tdiningar och ser på svensk tv varje dag, precis som jag vill de veta vad som händer där hemma. På söndagen kom Johanna hit igen och vi gick på museum - Fondation Beyeler. Det var en utställning med den Schweiziske konstnären Hodler. Mycket självportrått, döende kvinnor men framförallt motiv från alperna i morgonljus, kvällsljus, med och utan kossor...

 

Igår var det Valborg och svenska klubben ordnade firande där vi sjöng in våren tillsammans. Jag fick kontakt med några fler som jag inte träffat förut och det var en trevlig kväll.

 

Idag var vi lediga från jobbet och jag passade på att gå på klock-och smyckesmässan Basel World. Den lär vara den största mässan i sitt slag. Det vimlade av kineser och andra flott klädda människor.Det var nästan roligare att titta på dem än att se alla klockor, pärlot, diamanter och ädelstenar. En trend verkar vara fick-ur. En annan att ha en liten surfplatta som en klocka runt armen.