Vården i Schweiz imponerar
Det kom ett brev på posten från Basel Stadt om erbjudande att gå gratis på mammografi. Bra tänkte jag, det var två år sedan så det passar bra. Jag tänkte också vad bra att jag finns med i rullorna och tillhör välfärdssystemet här i Schweiz. Det var lite svårt att förstå hur jag skulle boka tid på tyska och vilket sjukhus jag skulle välja, men det gick bra via internetbokning. Jag valde ett sjukhus som ligger på samma gata som min lägenhet så det var nära och bra.
Jag kom dit i god tid och anmälde mig i luckan. Vad heter din gynekolog frågade sköterskan. Jag har ingen sa jag, går det bra med min allmänläkare jag besökte när jag stukade handleden? Ok då, vi måste ha någon att skicka resultatet till bara svarade hon. Spelar ingen roll tänkte jag, det är ju ändå inget…
Efter en dryg vecka kom svaret i ett brev. Du ska besöka din läkare för mer information. Oj då, det var inte vad jag väntat mig, och stackars min allmänläkare. Jag fick snabbt tid hos honom och han beklagade att han inte var så kunnig på området. Men han ordnade remiss till Frauklinik på universitetssjukhuset för vidare undersökningar.
Frauklinik gav mig också snabbt en tid för mer noggrann mammografi och sedan biopsi. Det var lite obehagligt, men det värsta var faktiskt när de frågade: Har du någon som kan hämta dig efteråt? Du blir påverkad av det lugnande medlet och det kan vara skönt om någon tar hand om dig. Nej, det har jag inte.
Återigen väntan på svar och ny tid hos allmänläkaren för besked. Nej, jag kan inget säga sa han, det var inte entydiga provresultat och de måste vänta fler dagar för att kunna dra en slutsats. Nu blev jag orolig och stressad. Har jag alltså kanske bröstcancer? Vilken behandling blir det och var i så fall? Vad gör jag nu? Jag och Tord kom fram till att jag i alla fall ska stanna kvar och det praktiska får lösa sig, men jag var ändå väldigt stressad.
Till slut fick jag svar och det var inte cancer, men risk för att det skulle utvecklas till det och de rekommenderade en operation för att ta bort en bit. Bra idé tyckte jag och var mycket lättad.
Anne i kören hjälpte mig att förstå informationen jag fick i förväg. Det var mycket detaljerat beskrivet och det var en massa dokument med frågor att fylla i. Operationen, under narkos, ägde rum i torsdags och jag är oerhört imponerad av den professionella vård och trevliga omsorg jag fick. Jag skrevs in dagen före operationen för diverse provtagningar och förberedelser. Jag hade eget rum och på det dukade bordet låg menyer och vinlista!
Jag kunde boka en spa-behandling och jag valde manikyr. På morgnarna (ja, jag sov där i två nätter) fick jag in Basel Zeitung. Där kunde jag bl a läsa om svenska regeringskrisen.
När min vän Inge från Danmark hälsade på mig på torsdagskvällen kunde jag bjuda på vin.
Det hela gick bra och Tord kom på fredagskvällen, samma dag som jag skrevs ut. Ja, jag har någon som kan ta hand om mig! Flera stycken faktiskt, för vi hade gäster som kom över helgen för att gå på julmarknaden, Karin och Jörgen Sjöberg:
Nu är jag trött efter alltihop. Vet inte om det är från anspänningen eller själva operationen. Hur som helst så ska jag försöka vila nu, ta det lugnt på jobbet och inte göra något på kvällarna.
