Kräftskiva med svenska klubben
Kristin kom till Basel förra helgen och stannade ända till onsdagen. Tanken var att vi skulle göra saker som jag brukar, för att visa henne mitt liv här och så skulle hon plugga till en tenta medan jag jobbade. Det blev jättelyckat, vi hade det så mysigt. Vi hann med lördagsshopping (mat på delikatessavdelningen på Globus), iskaffe på en uteservering vid marknadsplatsen, kräftskiva med svenska klubben, cykelutflykt till Frankrike och Tyskland, jogging längs Rhen, flodsimning i Rhen, självplock av blommor och restaurantbesök.
Kristin vid bron mellan Frankrike och Tyskland:
Treländersmonumentet:
Höjdpunkten var nog ändå kräftskivan på en krog i Basel (med svensk ägare). Traditioner blir än mer viktiga när man bor utomlands har jag märkt. Vi sjöng de gamla vanliga sångerna, inklusive Taubelåtar, hade på oss hattar och sörplade i oss kräftor medan övriga gäster stirrade häpet på oss. En kille hade svenska föräldrar, men hade aldrig bott i Sverige, och han undrade om man fortfarande har kräftskiva i Sverige. Jag kunde lugna honom med ett säkert ja.
Det var så kul att sjunga, så nu har jag gått med i svenska klubbens kör.
En bild som Kristin tog när vi fick oväntat besök i trädgården runt huset:
Kristin klarade tentan bra, trots skadad hand efter att hon trillade pladask när vi var ute och sprang, hon fick lov att använda datorn.
